Ett slag för mycket

Nu sitter jag här igen, på stranden i solstolen. Jag har varit här i någon timma och har hunnit med både solning, mat och en simtur. Min tillvaro är behaglig, som ni förstår, men det är inte det jag har tänkt att skriva om nu.
Nä, jag tänkte berätta lite om hur min födelsedag avlöpte. Jag gjorde som planerat dvs flydde hemmifrån. Bort från alla måsten.Maken och lill-tjejen följde med, men på mina villkor. Jag ville ta dagen som den kom och låta känslan och lusten vägleda mig till mitt mål. Eftersom jag älskar havet och har en stor förkärlek till bohuslän, så bar det av norrut. Tänkte mig till Tjörn och Orust, men hamnade istället i Lysekil.Det regnade hela vägen dit,men dagen till ära, så slutade det lagom tills vi kom fram. Då magarna kurrade slog vi oss ned på en restaurang imed utsikt över båtarna i hamnen. Där åts det panerad flundra med pommesfrites och remouladsås.Riktigt smaskens må jag säga. Efter maten promenerade vi länge och väl (glädjande nog orkade maken det trots att han hjärtopererades för drygt 1 månad sedan) längs havet. Jag njöt i fulla drag av de mjukt formade bergen, båtarna ,de röda fiskebodarna, havets skalpande, lugnet och friheten.Efter promenaden och innan hemfärd blev det glass på bryggan. Väl hemma bänkade vi oss framför tv:n med en hyrd drama-film och nybakat bröd, rostbiff och potatissallad, brieost, päron och vin. En perfekt avslutning på en perfekt dag. Nu vill jag ge er lite själslig påfyllnad.
Varsågoda, här kommer några foton.