ÅRET SOM GÅTT
Så här näst sista dagen på året sitter jag här och tittar tillbaka på 2009. Jag kan konstatera att detta året blev bättre än 2008, även om det bitvis varit mycket tufft.
Jobbet som inte blev som jag tänkt mig. Makens alla turer på sjukhuset. Mina mentala svackor.
Men varför fokusera på det? 2009 hade också en hel del gobitar att komma med.
Kortare och längre resor.Med make och vänner. Ensam med minstingen,hennes kompis och min mamma. På tu man hand med maken. Bara jag och bästa vänninan en hel vecka på Kreta. Åsså min inre resa förståss. Den största och mest omvälvande resan av alla.
När jag tänker tillbaka kan jag också känna lyckoruset jag fylldes av när jag gjorde comeback på teaterscenen. Precis som jag minns, med stolthet och värme i hjärtat,dagen då min son gjorde succé och senare vann pris för sin film " I tomhetens paviljong".
Vidare firade ett älskat litet barnbarn sin allra första födelsedag på årets första dag.Jag fick glädjen att öppna upp mitt hem och duka upp till prinsesskalas för båda föräldrarnas släkter. Min kära dotter fyllde 20 år några veckor senare. Att få bjuda på ett sista kalas innan klivet in i vuxenvärlden kändes gott ända in i själen.
2009 bjöd mig även på rogivande promenader i Botaniska trädgården och i kantarelldoftande skog.Salta bad, glittrande sjöar och vackra naturvyer förevigade i bild. Ögonblick av frid, harmoni, lycka och kärlek. Känslor av hopp och tro.
Jag väljer att minnas allt det goda för jag vill ge mitt 2010 en bra start.
Jag kommer tillbaka till er när klockan har ringt in det nya året. Då ska jag berätta om mina drömmar och förväntningar inför 2010.
Tack kära ni för i år.
Jobbet som inte blev som jag tänkt mig. Makens alla turer på sjukhuset. Mina mentala svackor.
Men varför fokusera på det? 2009 hade också en hel del gobitar att komma med.
Kortare och längre resor.Med make och vänner. Ensam med minstingen,hennes kompis och min mamma. På tu man hand med maken. Bara jag och bästa vänninan en hel vecka på Kreta. Åsså min inre resa förståss. Den största och mest omvälvande resan av alla.
När jag tänker tillbaka kan jag också känna lyckoruset jag fylldes av när jag gjorde comeback på teaterscenen. Precis som jag minns, med stolthet och värme i hjärtat,dagen då min son gjorde succé och senare vann pris för sin film " I tomhetens paviljong".
Vidare firade ett älskat litet barnbarn sin allra första födelsedag på årets första dag.Jag fick glädjen att öppna upp mitt hem och duka upp till prinsesskalas för båda föräldrarnas släkter. Min kära dotter fyllde 20 år några veckor senare. Att få bjuda på ett sista kalas innan klivet in i vuxenvärlden kändes gott ända in i själen.
2009 bjöd mig även på rogivande promenader i Botaniska trädgården och i kantarelldoftande skog.Salta bad, glittrande sjöar och vackra naturvyer förevigade i bild. Ögonblick av frid, harmoni, lycka och kärlek. Känslor av hopp och tro.
Jag väljer att minnas allt det goda för jag vill ge mitt 2010 en bra start.
Jag kommer tillbaka till er när klockan har ringt in det nya året. Då ska jag berätta om mina drömmar och förväntningar inför 2010.
Tack kära ni för i år.
GOTT NYTT ÅR!
JULEFRID
Nu har det firats jul med nära och kära i dagarna två. Intensivt, men härligt. Härligt är det också med en slappedag efter det här. Att få sitta här framför datorn i mysoverallen och surfa runt bland bloggar och Facebook. Att, åtminstone för en stund, strunta i disken och stöket från gårdagen.
Visst är det galet hur man flänger i juletid. Först innan jul, då det ska köpas julklappar, bakas,lagas mat, städas och pyntas. Sen när väl julen kommer så ska man träffa hela tjocka släkten och det helst under de tre juldagarna. Man kan undra över vad som menas med julefrid egentligen.
Den här julen har i alla fall jag försökt låta bli att stressa livet ur mig. Jag intalade mig själv att det blir jul oavsett vad jag gör eller inte gör och att jag tom kanske skulle hinna känna julefrid om jag stannade upp en stund. Å vet ni vad? Det funkade!
Dagarna innan julafton tex tog jag mig tid att träffa min bästa vännina för att önska henne god jul. Förr hade det blivit ett hastigt överlämnande av paket, men den här gången blev det mat på en grekisk restaurang och efter det kaffe och glass på ett mysigt café. Trots att flera timmar förflöt och det inte var färdig-julat hemma, så kände jag ingen som helst stress. Det var bara underbart avslappnat och glädjefullt.
Med den känslan kvar inom mig blev även dagen före julafton ovanligt avstressad. Jag slet inte till sängdax utan slog mig ner vid tv:n tillsammans med hembakat vörtbröd med julskinka, julmust, make och barn vid 21-tiden. Allt var visserligen inte helt färdigt, men vissa saker går faktiskt att vänta med eller tom låta bli helt och hållet.
Julafton kunde ha blivit lagom, men eftersom vi obetänksamt tackat ja till att träffa makens kusiner på dagen, så blev den väl hektisk. Detta eftersom kvällen skulle firas hos min syster.Nåväl,julafton blev trots stressen riktigt kul, bortsett från en sak.För första gången någonsin var inte min stora dotter med oss, och det kändes väldigt konstigt och tomt.
Dottern flyttade hemmifrån förra året efter det att hon blivit mamma och eftersom hon, pojkvännen och lilla barnbarnet var med oss förra julen, så var det farmor och farfars tur den här gången.
Juldagen blev istället våran tillsammans- dag, så därför kom tomten två gånger i år. Å det var så underbart att se lilla barnbarnets glädje när tomten kom med alla julklappar!
Visst är det galet hur man flänger i juletid. Först innan jul, då det ska köpas julklappar, bakas,lagas mat, städas och pyntas. Sen när väl julen kommer så ska man träffa hela tjocka släkten och det helst under de tre juldagarna. Man kan undra över vad som menas med julefrid egentligen.
Den här julen har i alla fall jag försökt låta bli att stressa livet ur mig. Jag intalade mig själv att det blir jul oavsett vad jag gör eller inte gör och att jag tom kanske skulle hinna känna julefrid om jag stannade upp en stund. Å vet ni vad? Det funkade!
Dagarna innan julafton tex tog jag mig tid att träffa min bästa vännina för att önska henne god jul. Förr hade det blivit ett hastigt överlämnande av paket, men den här gången blev det mat på en grekisk restaurang och efter det kaffe och glass på ett mysigt café. Trots att flera timmar förflöt och det inte var färdig-julat hemma, så kände jag ingen som helst stress. Det var bara underbart avslappnat och glädjefullt.
Med den känslan kvar inom mig blev även dagen före julafton ovanligt avstressad. Jag slet inte till sängdax utan slog mig ner vid tv:n tillsammans med hembakat vörtbröd med julskinka, julmust, make och barn vid 21-tiden. Allt var visserligen inte helt färdigt, men vissa saker går faktiskt att vänta med eller tom låta bli helt och hållet.
Julafton kunde ha blivit lagom, men eftersom vi obetänksamt tackat ja till att träffa makens kusiner på dagen, så blev den väl hektisk. Detta eftersom kvällen skulle firas hos min syster.Nåväl,julafton blev trots stressen riktigt kul, bortsett från en sak.För första gången någonsin var inte min stora dotter med oss, och det kändes väldigt konstigt och tomt.
Dottern flyttade hemmifrån förra året efter det att hon blivit mamma och eftersom hon, pojkvännen och lilla barnbarnet var med oss förra julen, så var det farmor och farfars tur den här gången. Juldagen blev istället våran tillsammans- dag, så därför kom tomten två gånger i år. Å det var så underbart att se lilla barnbarnets glädje när tomten kom med alla julklappar!
Å vet ni vad?Nästa år är den söta lilla familjen med oss på julafton,och då är de inte tre utan fyra. Till sommaren ska jag nämligen bli mormor igen!
LIVET
Jag trodde att jag levde när jag ännu ej var född.
Jag kände hur jag dog, men anade inte att det var början till livet.
Jag vet att jag lever för jag känner att jag växer.
Jag anar möjligheter som kommer skänka mig lycka.
Jag känner tro, hopp och kärlek.
