Ett slag för mycket

Jag borde haft blommor med mig, men som sagt, det var ju inte planerat att jag skulle dit. Att se deras namn på gravstenen väckte många fina minnen till liv. Jag var mycket hos mormor & morfar när jag var liten. Jag älskade att vara där! Inte undra på med all den uppmärksamhet jag fick. Morfar var snäll, men sa å gjorde väl inte så mycket. Han bara fanns där när jag frågade efter honom.Fast han var en rolig prick, tyckte jag. Han kunde skratta så att löständerna glappade. Sen kunda han plocka ut sitt ena öga,som var i emalj, och låta det bada i handfatet. Väldigt spännande,tyckte jag. Morfar var också en hejare på munspel och på att steppa.Mormor och jag stod varann väldigt nära från den första stund jag minns. Hon fullkomligt öste över mig kärlek. När jag var där fanns det inget annat som var viktigare än mig.Vi gick hand i hand till tobaksaffären, som finns kvar än idag , å köpte pixi-böcker. När det var dax att sova kröp vi ner i bäddsoffan i vardagsrummet åsså läste hon den ena boken efter den andra ända tills jag somnade.Vi lekte affär, restaurang å hårfrisörska dagarna i enda när jag var där på loven. Ibland gick vi till dammen och matade änderna.När jag blev lite större spelade vi kort och det hände till och med någon gång att jag fick smutta några droppar likör.
Vilka underbara jular det var sen då!
Den lilla två-rumslägenheten fylldes av mina båda morbröder med fruar och barn förutom mig, mamma,pappa,mormor å morfar.
Å den riktiga tomten kom med lykta å klappar!
Matbordet var fyllt av skinka, korv, köttbullar,lutfisk å risgrynsgröt mm mm .Barndomsminnena är många å underbara och i mitt hjärta för evigt bevarade. Där inom mig ,finns också min älskade mormor som gick bort i cancer allt för ung, bara 59 år gammal. När hon dog blev det aldrig det samma mer. Morfar var inte så bra på att ta initiativ, så det hängde på mig att bevara kontakten.Tyvärr glesades den ut med tiden. En dag dog han bara knall fall i sin säng med tidningen och kaffekoppen bredvid sig. Jag fick aldrig sagt hur mycket jag tyckte om honom, men jag tror han vet, för han bor där I mitt hjärta tillsammans med mormor.