Ett slag för mycket

Vaknade alldeles för tidigt idag. Låg och funderade på varför en del människor alltid måste framhäva sig och trampa andra på tårna.Varför bojkottar de andra människors idéer redan innan de är färdiguttalade? Dessa människor dödar min entusiasm och mitt engagemang. Det värsta är att de finns på min arbetsplats,så jag tvingas finna mig i detta, så länge jag blir kvar där.Men vem har sagt att jag måste stanna då?Ingen! Jag kommer att leta nytt jobb.
Ett jobb där jag inte hela tiden utsätts för nya, krävande utmaningar och höga prestationskrav från flera håll. Jag är färdig med denna sortens utveckling. Just nu skulle jag vilja ha ett tryggt och lugnt jobb som bara flyter på av sig själv.Jag vill lägga mitt fokus på min familj och investera i min egen inre hälsa. Så småningom vill jag sätta mig på skolbänken igen. Jag vill lära mig mer om mig själv.Jag vill hjälpa andra att hitta sina inre potentialer och se dem utvecklas. Kanske läser jag till beteendevetare, kognitiv beteendeterapeut, samtalsterapeut eller livscoach. Jag vet inte riktigt än, men det blir något åt det hållet i alla fall.Inget ska få komma ivägen för min dröm, även om jag redan mött på hinder.
Det finns människor som står mig nära som ofta ser hinder där jag ser möjligheter.Jag skulle önska att de ibland kunde lyfta mig istället för att hindra mig. De skulle få så mycket tillbaka om de vågade lyssna och vågade pröva.Jag skulle blomstra och inte kunna hejda mina känslor av lycka och kärlek. Även om de inte har behov av det jag kan ge dem , så är jag övertygad om att de skulle upptäcka en ny värld som skulle skänka dem mer glädje i livet.
Nåväl, det är deras val. Vi har alla våra val och mitt är att följa mitt hjärta och mina drömmar däri. Med det  önskar jag er alla en underbar dag i det vackra vädret.Tack för att ni finns för mig!